Krönika jan 2013

Tjejmiddag hos Emma

Emma har just fyllt 15 år. På lördag ska hon ha tjejmiddag. Fyra andra tjejer kommer. De ska äta tacos och sen se på film och äta chips. Emmas föräldrar känner dotterns kompisar och deras föräldrar. De är skötsamma allihop. Det kan ju vara kul för Emma att känna sig lite stor så mamma och pappa bestämmer sig för att gå på bio och äta en bit mat inne i Göteborg.

Föräldrarna stänger av sina mobiler då filmen börjar kl. 19.15.

Några killar från Emmas klass kommer förbi vid halvåttatiden. Vid åttatiden kommer det fler, fast Emma ber dem att gå. Vid halvnio kommer ett 40-tal ungdomar varav många lite äldre som inte Emma känner. De har med sig alkohol och de vägrar gå fast Emma och hennes kompisar försöker. Emma talar in meddelande på föräldrarna avstängda mobiler. Det är fullt med folk i hela huset och det börjar bli stökigt.

Vid niotiden kommer en äldre man som bor granne och undrar vad som står på. Emma gråter och ber honom hjälpa till att få bort allt folket. Han går in och försöker med myndig ton be ungdomarna att gå därifrån. Några hörsammar hans uppmaningar men andra skrattar eller börjar käfta. Nu ringer äntligen Emmas föräldrar och Emma ber dem komma så fort de kan. Samtidigt har även några av Emmas tjejkompisars föräldrar kommit och till slut lyckas de få alla objudna gäster ur huset.

Då föräldrarna kommer hem med 21.40-färjan möts de av en chockad och ledsen 15-åring, en nerspydd matta, två söndriga stolar, flera förstörda väggar och dörrar, en krossad ruta och mängder med tomma ölburkar och flaskor. Familjens alkohol i vitrinskåp och källare (även årgångsvinerna) är borta. I föräldrarnas sovrum ligger överkast och sängkläder på golvet och det ser ut som om någon hoppat i sängen med leriga skor.

Söndagen används till att städa huset. På måndagen ringer mamman till drogförebyggaren och uppmanar honom att varna andra familjer. Ovanstående familj tänker inte ha FF (föräldrafritt) på ett tag.

Emma heter egentligen inte Emma och en del detaljer är ändrade i ovanstående berättelse.

 

Ovanstående publicerades första gången i min krönika i Lokalbladet, september 2009. Jag tycker fortfarande att den känns aktuell, men det är kanske inte lika vanligt längre. De flesta föräldrar idag känner nog till problemet med FF och om man åker bort ser man till att ha någon annan vuxen som backup.

 

Fortfarande är det dock så att inför varje helg så här års är vissa ungdomar på jakt efter någonstans där man kan vara inomhus och festa: en ungdom med egen lägenhet, en vinterbonad sjöbod, ett föräldrafritt hus. Det spelar inte så stor roll. Är man ute på gator och torg kanske polisen, vuxenvandrarna eller någon annan vuxen ser en och kontaktar ens föräldrar så därför är det mycket eftertraktat att hitta någonstans att vara.

 

Även om man litar på sin dotter Emma, så ska man vara medveten om att hon kan utsättas för stor press, när meddelande går på Facebook att det är FF och det dyker upp många på en gång.

 

 

Med vänlig hälsning

 

Håkan Fransson

drogförebyggare

hakan.fransson@ockero.se

031-976459, 0706-901514

 

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

14.07 | 09:25

Ungdomarna är Sveriges framtid.

...
09.01 | 10:29

Bra jobbat!!

...
23.01 | 16:50

Jag tycker det här är suveränt. En eloge till personalen som arbetar för ett alkohol- och drogfritt samhälle. IOGT/NTO-medlem.

...
05.08 | 13:07

Om du har vägarna förbi södra Finland så är du hjärtligt välkommen!

...
Du gillar den här sidan